Häromåret var det ”Pojken och världen” som livade upp tillvaron, en förunderligt raffinerad film som också nominerades till en Oscar. Mycket därifrån går igen i ”Tito och fåglarna”: olika katastrofer ställt mot människans girighet, ett samhälle som sluter sig inåt i rädsla, små pojkar som följer i fäders fotspår, familjer som tvingas skiljas åt. Det är inte utan att Brasiliens utveckling, där framsteg går sida vid sida med fattigdom och ökade klassklyftor, också sätter spår i filmer för unga. Även till det yttre finns likheter, i båda fallen handlar det om hantverk på hög artistisk nivå. Men där ”Pojken och världen” drog åt det mer sparsmakade – tomma, vita ark som fylldes med enkla streck och fick färg efterhand – är ”Tito och fåglarna” mer färgrik och fyllig redan från början.

Source: Svenska Dagbladet November 28, 2019 14:00 UTC