Det är med häpnad jag läser Katarina Frostensons bok ”K”. Att den har det, att Frostenson säger sitt ord med stolthet, tvärvägrar att böja sig för sina många belackare, är något litteraturkritikerna inte har kunnat förlåta henne. ”K” har snabbt fått ryktet som en bok född ur förnekelse, en i grunden osann bok. Men ”K” har en sanning, en litterär sanning, och den har de som fördömt boken inte hittat fram till – eller ens verkar tro existerar i sinnevärlden. Det sker inte i ”K”.

Source: Svenska Dagbladet May 31, 2019 16:52 UTC