”Det var en kvinna som började gå en morgon och sedan slutade hon inte. Det var så att ett barn hade dött ifrån henne, för ett tag sedan hade det dött ifrån henne.” Så börjar den åttonde och sista novellen i Annika Norlins debutsamling, ”Jag ser allt du gör”. Novellen heter ”Gå” och förutom att vara bokens ojämförbart starkaste ansluter den sig till den litterära tradition som skildrar gåendet, ensamvandringen, som en renande, terapeutisk aktivitet.

Source: Svenska Dagbladet March 24, 2020 07:52 UTC