Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Helt bokstavligt ska det inte tas – isländskan erkänns av alla som ett språk trots att man saknar krigsmakt. Men andemeningen stämmer: gränsdragningen mellan språk och dialekt har oftare att göra med politik än med vetenskap. På dess grav dansar, om än inte hand i hand, de fyra nästan fullständigt identiska språken serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska, som händelsevis uppstått samtidigt som länderna med snarlika namn.
Source: Svenska Dagbladet January 29, 2026 19:35 UTC