Den 12 december 1981 är Georges Perec med i ett radioprogram på France Culture, ­betitlat "De femtio saker jag vill hinna göra innan jag dör" – alltså vad vi via amerikanskan lärt oss kalla för en bucket list. Perec stannar frivilligt vid 37 saker: det har tolkats som ett prov på hans sifferfixering (hans födelsedag var 7/3), men är nog lika mycket en lektion i den konst som Perec i sitt författarskap visade ett sådant mästerskap i: den frivilliga inskränkningens konst. Frågan är om han fick någon chans att hinna med ens någon enda av dessa 37, för mindre än tre månader efter programmet, den 2 mars 1982, dog Georges Perec i en sent diagnostiserad lungcancer, bara 45 år gammal. Han hade lika gärna kunnat räkna upp 50 önskningar, eller 150. Men att visa återhållsamhet även i fantasins värld är ett tecken på ­andlig disciplin av ovanliga mått (ändå klagade Perec ofta just på bristande disciplin, exempelvis när det gällde sin notoriska oförmåga att sluta röka).

Source: Svenska Dagbladet April 04, 2018 05:15 UTC