Det märks att ”Bach, Brahms, min mamma & jag” har saknat resurser, skriver Boel Gerell. Det är därför med viss tillförsikt, trots allt, som jag läser om Skillinge teaters planer för säsongen. Plats på scenen turas ett antal av musikhistoriens giganter, som Bach, Brahms och Sjostakovitj, om att fylla ett annars tomt cellofodral med liv, medan deras musik drar som vågor genom teaterladan. Förhållandet till de döda kompositörerna är långt ifrån konfliktfritt och fodralet ömsom kramas, ömsom skakas hårt på jakt efter svar. Man kan bara hoppas att såväl Holm som anrika Skillinge teater inför kommande år återfår resurserna och möjligheterna de så väl förtjänar och behöver.

Source: Sydsvenska Dagbladet July 02, 2019 15:22 UTC