Nobelpriset i litteratur har gång efter annan upphöjt det medelmåttiga och det efemära. Nobelpriset i medicin, fysik och kemi har oftare än vad som kan förefalla rimligt gått till medlemmar av Svenska akademien och det inhemska etablissemanget, d.v.s. Men på det hela taget har under decenniernas lopp det vidsträckta nät av vetenskapsmän som nominerat kandidater och bedömt deras insatser hedrat verkliga furstar. Det ryktas att det relativt riskabla valet av García Márquez snart kommer att uppvägas av att en mycket "säkrare" latinamerikansk röst blir belönad. Vilken värre otjänst kan man göra litteraturen än att upphöja det medelmåttiga och det efemära?

Source: Svenska Dagbladet May 04, 2018 18:45 UTC