Walt Whitmans ”Leaves of Grass” utkommer första gången 1855 i en anspråkslös volym utan författarnamn. Under sex upplagor på trettiosju år hinner både anspråk och omfång svälla, och 1892 har de ursprungligen tolv dikterna blivit 383. Genom sin blotta längd tvingar diktraderna fram nya radbrytningar, varje formulering är emfatisk, varje mening slutar explosivt, med ett utropstecken. Charles Baudelaire chockar sin samtid med ”Det ondas blommor” 1857: vid en första anblick verkar Baudelaires hårt åtsnörda alexandriner snarare tvåhundra år äldre än två år yngre. till den moderna staden, av massamhället förväntar han sig förbrödning – medan Baudelaire säger NEJ!

Source: Svenska Dagbladet April 20, 2019 13:30 UTC