Kärnproblemet i utsatta områden som Biskopsgården är inte brist på närhet till bekväm­ligheter, utan brist på tillgänglighet till möjligheter. Politik som prioriterar lokal inåtvändhet fram­för urban tillgänglighet riskerar att försvaga tillgången till den region­övergripande ar­betsmarknad som invånare i missgynnade områden behöver. Urbanekono­misk forskning om utsatta områden pekar i stället på kamrateffekter, skol­kvalitet, diskri­minering på arbetsmarknaden och incitament som skapas av bostadsfördel­ningssy­stemen. Men den urbanekonomiska forskningen är tydlig: för utsatta områden måste prioriteten vara integration, inte självförsörjning. Utan det riskerar 15-minutersstaden att bli en välme­nande dis­traktion från de djupare ekonomiska krafter som driver områdets pro­blem.

Source: Göteborgs-Posten January 18, 2026 23:42 UTC