Det handlade om att ifrågasätta den teoretiska kunskapens överhöghet, att framhäva färdigheter och förståelse i stället för faktakunskaper, och att kritisera själva idén att det finns objektiv kunskap. Denna kunskapssyn lever kvar bland flera ledande pedagogiska forskare och den påverkar fortsatt den svenska skolans utveckling. Dessutom är det en syn på kunskap som gör att svenska elever står illa rustade inför vår tids stora farsot, faktaresistens – tendensen att inte ta till sig fakta. Forskning visar till exempel att läsförståelse inte är en isolerad ”avkodningsförmåga” utan är helt beroende av faktakunskaper. Skälet är enkelt: Man kan inte avgöra hur gott ett argument är om man inte kan avgöra hur trovärdiga och relevanta grunderna är.

Source: Dagens Nyheter December 09, 2017 20:01 UTC