Ingen har egentligen råd att ha det som vi har det. Inflationen gör just nu att saker blir dyrare, men utvecklingen sker från ett utgångsläge där i princip inga varor bar sin egentliga kostnad. Någon invänder att det bara är en tidsfråga innan det bra är billigare än det dåliga. Men hur ska alla ha råd och lust till (medelklassiga) saker som poesi och tågsemester? Däremot finns det forum där det empiriskt belagda behovet av fördyringar för jordelivets skull (make holy) skulle kunna avhandlas lite oftare.
