Har man Björn Ranelid som fiende kan det hända att man har valt rätt strid. Förresten kan man nog jämföra dem med sekelskiftesgubbarna som älskade Karl XII. I originalartikeln redovisade han ett antal – allt vanligare – språkfel som detta orsakat, en hög tecken på ett växande avstånd mellan det svenska folkets språk och det som räknas som riktig svenska. Tvinga varje unge att lära sig hur man avgör vilka perfekta particip som är aktiva? Alla som likt Ranelid ylar förfall måste vänja sig vid tanken på att grammatiken i ett levande språk inte kan fridlysas.
