Att inte få kärlek är en viss sorts smärta. Att inte få ge av sin egen kärlek är en annan. Den oförlösta ömheten gröper hål i kroppen och fyller den med sorg i stället: en bitter knöl ungefär på den plats där de ofödda barnen skulle ha vuxit. Om man nu hör till dem som hade hoppats på barn. Livet slösar och livet snålar, helt utan känsla för rättvisa, lika nyckfullt och grymt som naturen.
