Jag hade dålig koll på Karin Tidbeck. ”Minnesteatern” börjar i en trädgård utan tid där groteskt brutala aristokrater torterar barn och lever samma fest dag ut, dag in. Tidbeck låter denna, i dag lite hötorgiga, metafor bli fånigt bokstavlig i form av ett teatersällskap som Tistel och Dora får hjälp av. Där, när Tidbeck låter något som bara kan kallas för finlitterär kitsch fungera som en dramaturgisk nyckel, börjar jag sucka. ROMAN KARIN TIDBECK Minnesteatern Översättning Andreas Vesterlund Volante, 250 s. Visa merVictor Malm är kulturchef på Expressen.
