Vad specialiseringen innebär råder det dessvärre ofta oklarhet omkring. Trots en stadigt ökande diagnosticering av barn och unga råder inte konsensus vare sig nationellt eller internationellt om vad den ökade diagnosticeringen beror på. Det saknas dessutom alltför ofta ett kritiskt granskande vad gäller förekomsten och innebörden av ADHD liksom av andra psykiatriska/ neuropsykiatriska diagnoser. Är det något i hjärnan som inte fungerar eller handlar det om brister i barnets sammanhang. Att tro att detta låter sig göras via så kallad snabbscreening är inte bara omdömeslöst utan också djupt respektlöst.
