Jag ser och hör närmast dagligen skräniga skolungdomar med barnsliga manér på väg till och från en högstadieskola i centrala Göteborg. Längre ner på gatan finns en mellanstadieskola och när dessa elever rör sig i grupp verkar de mest vara ilskna på varandra. Många elever i både hög-och mellanstadiet saknar dessutom trafikvett och kan rätt som det är springa rakt ut i gatan utan att se sig för. När vi som i dag är pensionärer satt i skolbänken hade läraren makten i klassrummet. Om man däremot vill åstadkomma glada och harmoniska unga människor med framtidstro och färdigheter som samhället efterfrågar är jag rädd att det rådande konceptet inte håller måttet.