Varje gång man infört restriktioner har biljettförsäljningen helt avstannat. Allt det där är både riktigt och sant men jag tror att det man också har velat förmedla är sprunget ur en sorts sorg: känslan att vi liksom räknades för intet. Men aldrig mer kan vi tillåta att man spelar ut kulturen mot vården på det sätt som gjorts de senaste åren. Det vore kanske det viktigaste stöd kulturen skulle kunna få! Såsom det varit under den här pandemin får det aldrig mer bli.
