Det finns många vittnesmål om en krigslängtan i Europa sommaren 1914, kanske för att det verkliga kriget bara var en fantasi. Händelser vi av moraliska skäl inser att vi borde ha förhindrat framställs i rent självförsvar som naturliga, oundvikliga, ostoppbara. Men det var inte sant när Hitler sa det i Tjeckoslovakien 1938 eller i Polen 1939 och det är inte mer sant när Putin säger det om Ukraina i dag. Vilket naturligtvis är sant i det korta perspektivet: de etniska skiljelinjerna är mycket starka och har i det närmaste omöjliggjort en politisk integration efter 1995. Men dessa skarpa motsättningar är först och främst en följd av 1990-talets krig, vilket i sin tur hade betydligt mer komplexa orsaker.
